Släkten Rydeman

Därför heter vi Rydeman 
– och inte Nyberg eller Stolt. Hur det hela började…

Det har gått 30 år sedan Karl XII:s nederlag vid Poltava och början på det svenska stormaktsväldets sönderfall.

Året är 1739 och en ny blivande svensk krigare ser världens ljus: Jonas Nyberg, den förste kände anfadern till släkten Rydeman som finns ordentligt dokumenterad. Hans föräldrar var sannolikt Petter Jönsson och Lena Olofsdotter från Förås i Flisby socken.

Jonas Nyberg blir ryttare vid Smålands kavalleriregemente för rusthållet nummer 32 Nyaby, Flisby socken i Jönköpings län. Han gifter sig med den sju år äldre Maja Bengtsdotter.

1769 föds sonen Carl, som går i faderns fotspår och blir husar vid samma regemente. 1804 får han soldatnamnet Stolt samtidigt som han kommer till rusthållet nummer 69 i Ryd i Björkö socken. 

44 år gammal deltar Carl Stolt i en av Sveriges sista framgångsrika militära strider utomlands som ryttare i Carl Johan Bernadottes nordarmé. 1813 driver nordarmén ut de franska styrkorna från det svenska Vorpommern i Nordtyskland, förenar sig med arméerna från Preussen, Österrike, England och Ryssland, och besegrar Napoleon i slaget vid Leipzig. Carl Stolt kommer välbehållen hem igen med sitt regemente 1814.

Hans framgångar på slagfältet har tyvärr inte någon motsvarighet i familjelivet. 1811 lämnar jämnåriga hustrun Christina Carlsdotter honom. Med sig tar hon döttrarna Margareta och Anna-Stina samt sonen Johan, född 1796 under familjens tid i Hult i Norra Solberga socken. Både Christina (själv soldatdotter) och barnen tar efternamnet Rydeman efter soldattorpet i Björkö. Christina börjar arbeta som lärarinna och blir känd för sina moderna metoder att undervisa. Carl Stolt gifter senare om sig och får ytterligare fyra barn inom det nya äktenskapet, plus ett utanför.

Johan Rydeman växer upp i ett mycket fattigt hem. Men han kan ändå studera, tack vare eget arbete och flitigt sparande, plus stipendier och annat liknande stöd. Efter präststudier vid universitetet i Uppsala blir han så småningom kyrkoherde i Odensjö vid sjön Bolmen i Västra Småland. Han gifter sig med prästdottern Charlotta Wieslander och får nio barn. Johan dör 72 år gammal 1869, Charlotta året efter, vid 56 års ålder.
Fem av Johans sex söner, Peter Johan, Lamech, Carl Frans, Noak och Magnus, följer alla i hans yrkesspår och blir präster. Lamech (1849-1944), är kyrkoherde i Göteryd ända tills han fyllt 90 och blir därmed landets äldste yrkesverksamme präst.

Vi som i dag tillhör den ursprungliga släkten Rydeman härstammar nästan samtliga från Lamech och hans son Ragnar (1881-1958), kyrkoherde i Näshult och senare Virestad. Vi bor bland annat i Halmstad, Harlösa, Höör, Linköping, Lund, Malmö, Mjölby, Oakland (CA), Stockholm, Sundsvall och Uppsala.

Berättelsen om den förste Johan Rydeman bygger framför allt på skriften ”Från vallgosse till prost. Om Johan Rydeman (1796-1869) och hans verksamhet inom Odensjö pastorat” av min släktforskande farbror Stig Rydeman (1912 – 2005). Min hustru Bitte och min kusin Anders Bexell har också bidragit med att hitta fakta om släktens ursprung. Vi finns också med i Svenska släktkalendern 2000.

Den som vill läsa mer om släkten Rydemans historia kan ta del av krönikor på Näshults hembygdsförenings hemsida, skrivna av Stig och Sven-Erik Rydeman:
Minnen från prästgården i Näshult av Sven-Erik Rydeman.
Somrarna i kyrkbyn av Stig Rydeman.
Det finns också en ansedel för Johan Rydeman på en hemsida om Odensjös historia.