Släkten Rydeman

Därför heter vi Rydeman

– och inte Nyberg eller Stolt. Hur det hela började…

De första Rydeman
Släktens ursprung. De första Rydeman, Johan och Charlotta, med sju av sina nio barn i mitten av 1860-talet.

Det har gått 30 år sedan Karl XII:s nederlag vid Poltava och början på det svenska stormaktsväldets sönderfall.

Året är 1739 och en ny blivande svensk krigare ser världens ljus: Jonas Nyberg, den förste kände anfadern till släkten Rydeman. Jonas Nyberg blir ryttare vid Smålands kavalleriregemente för rusthållet nummer 32 Nyaby, Flisby socken i Jönköpings län. Han gifter sig med den sju år äldre Maja Bengtsdotter.

1769 föds sonen Carl, som går i faderns fotspår och blir husar vid samma regemente. 1804 får han soldatnamnet Stolt samtidigt som han kommer till rusthållet nummer 69 i Ryd i Björkö socken. Hållplatsskylt: Ryd

44 år gammal deltar Carl Stolt i en av Sveriges sista framgångsrika militära strider utomlands som ryttare i Carl Johan Bernadottes nordarmé. 1813 driver nordarmén ut de franska styrkorna från det svenska Vorpommern i Nordtyskland, förenar sig med arméerna från Preussen, Österrike, England och Ryssland, och besegrar Napoleon i slaget vid Leipzig. Carl Stolt kommer välbehållen hem igen med sitt regemente 1814.

Hans framgångar på slagfältet har tyvärr inte någon motsvarighet i familjelivet. 1811 lämnar jämnåriga hustrun Christina Carlsdotter honom. Med sig tar hon döttrarna Margareta och Anna-Stina samt sonen Johan, född 1796 under familjens tid i Hult i Norra Solberga socken. Både Christina (själv soldatdotter) och barnen tar efternamnet Rydeman efter soldattorpet i Björkö. Christina börjar arbeta som lärarinna och blir känd för sina moderna metoder att undervisa. Carl Stolt gifter senare om sig och får ytterligare fyra barn inom det nya äktenskapet.

Johan Rydeman växer upp i ett mycket fattigt hem, men kan tack vare stöd från utomstående ändå börja läsa. Efter präststudier vid universitetet i Uppsala blir han så småningom kyrkoherde i Odensjö vid sjön Bolmen i Västra Småland. Han gifter sig med prästdottern Charlotta Wieslander och får nio barn. Johan dör 72 år gammal 1869, Charlotta året efter, 56 år gammal.
Fem av Johans sex söner, Peter Johan, Lamech, Carl Frans, Noak och Magnus, följer alla i hans yrkesspår och blir präster. Lamech (1849-1944), är kyrkoherde i Göteryd ända till han fyllt 90 och blir därmed landets äldste yrkesverksamme präst.

Lamech Rydeman
Lamech Rydeman var Sveriges äldste yrkesverksamme präst. Först fyllda 90 år lämnade han sin kyrkoherdetjänst i Göteryd. Här med sin älskade pipa i yngre dagar.

Vi som i dag tillhör den ursprungliga släkten Rydeman härstammar nästan samtliga från Lamech och hans son Ragnar (1881-1958), kyrkoherde i Näshult och senare Virestad. Vi bor bland annat i Arlöv, Concord (CA), Halmstad, Harlösa, Linköping, Lund, Malmö, Mjölby, Stockholm, Sundbyberg, Sundsvall och Uppsala.

Släktträff
Som gift sig och fått barn, och som gift sig o fått barn…
Släktträff vid Johan Rydemans grav i Odensjö, september 1997.

Nyfiken på mer om släktens ursprung? Läs då Stig Rydemans ”Från vallgosse till prost. Om Johan Rydeman (1796-1869) och hans verksamhet inom Odensjö pastorat”. En mycket gedigen och innehållsrik skrift från vilken de flesta uppgifter ovan är hämtade. Vi finns också med i Svenska släktkalendern 2000.

Johan Rydeman
Johan Rydeman (1954 – )
Nypby
Nyaby norr om Eksjö. Här levde vår anfader, husaren Jonas Nyberg.
Hult
Vy från Hult, där den förste Johan Rydeman föddes 1796.
Johan i Ryd
Yngre upplaga av Johan Rydeman i Ryd 2008.
kusiner
10 september 2005 var det dags för ännu en släktträff. Då träffades 8 av Ragnars och Margits barnbarn i Virestad och åkte sedan runt till bl.a. Vittaryd, Tannåker, Tutaryd och Ryssby.
Sven-Erik och Johan
Ragnar Rydemans yngste son Sven-Erik (1924 – 2016) och hans sonson Johan framför prästgården i Virestad där Ragnar var kyrkoherde.